Utåt sett var Sverige tidigare kanske mest känt för faluröda stugor med vita detaljer, urbanisering och dess miljonprogram samt 20-talets funktionalism. Svensk arkitektur är mer än bara så då inhemsk design blandas med inspiration och influenser från kontinentala Europa och USA. Svensk arkitektur och dess arkitekter gör inte bara succé här hemma utan lämnar numera avtryck på den internationella arkitektscenen.
Från nyklassicism och empir till gustaviansk och Karl-Johan stilen
Från cirka 1750 var nyklassicism en betydande arkitektonisk stil i Europa och USA. Nyklassicismen hämtar inspiration från klassisk grek-romersk stil och skönhetsideal och ansågs bryta mot tidigare influenser av rokoko samt barock. I folkmun kallas stilen ofta för nyantik och nyklassicismen var det dominerande inslaget fram till 1880-talet för att ersättas av jugend. I Sverige utvecklades klassicismen och empir till gustaviansk och Karl-Johan stilen.
Respektive stil är kännetecknade av strama linjer, klarhet och nedtonade färgskalor inspirerade av antiken. Stilarna genomsyrade samhället såväl som inuti och utanpå byggnader med dekorativa kolonner, bandrosetter och medaljonger. Svenska kända byggnader som tillhör den gustavianska och Karl-Johan stilen är Rosendals Slott, Gustav III:s paviljong i Hagaparken och Skottorps slott i Halland. Skottorps slott anses vara ett av norra Europas bäst bevarade slott i Karl-Johan stil.
Svensk nationalromantik
I efterdyningarna av klassicismen och jugend eftersträvades en nationell arkitektur och nationalromantiken uppkom. Med detaljer ut nationell folkkonst började nationalromantiken blomstra och fick sitt utbrott under 1870-talet. Svensk nationalromantik hämtar inspiration från rustik allmogestil och barock. Realismen satte sina spår och byggnader uppfördes främst i tegel och träpaneler med gul eller röda färgtoner som tar en tillbaka till det svenska bondesamhället.
Spröjs, knutar och foder målades vitt, brunt eller grönt och asymmetrin tog sig tillbaka in i byggnadernas planlösning. I de södra delarna av Sverige inspirerades arkitekturen av skånska och danska förebilder och stilen anses därför skilja sig en del. Slakthuset i Malmö och Tennispaviljongen i Stockholm är två exempel på kraftfull nationalromantisk elegans. Djurgården och Djursholm är två av få villaområden som är uppförda helt i nationalromantisk stil.
Modernism och funktionalism
Sverige är väl kanske mest känt för sin funktionella moderna arkitektur och inredning. Modernismen bröt sig ur från jugendens typiska organiska stildrag och var den dominerande arkitektrustilen under 1900-talet. Modernismen är karaktäriserad av enkla, rena och sparsmakade linjer och i Sverige tog detta främst i uttryck av funktionalismen. Funktionalismen är en förgrening av modernismen och präglas av geometriska former, ljusa och odekorerade byggnader.
Funktionalismen, i folkmun kallat funkis, grundar sig på att byggnader och formspråk ska utformas helt från sin funktion, därav namnet funktionalism. Svenska arkitekter under denna epok betraktade funkisen som en livsstil och i Sverige byggdes hela villaområden med betoning på funktionalistiskt formspråk, till exempel Södra Ängby i Bromma och Ribershus i Malmö. Helsingborgs konserthus, Sveaplans gymnasium och V-Dala är andra byggnader uppförda i funkis.
Från Art Deco till nordisk klassicism
Nordisk klassicism är Sveriges svar på art deco och utomlands kallas den arkitektoniska stilen ofta för Swedish Grace. Stilen var vanlig under 1910–1930-talet men fick inte samma fäste som nationalromantiken. Nordisk klassicism är en blandning av nyklassicism och funktionalism. Stockholms stadsbibliotek, stora salen i Stockholms konserthus och Sessionssalen i Tändstickspalatset är exempel på nordisk klassicism som går att finna i Sverige.
